Inte, säger du? Jo men visst, säger jag. Och snart kommer du titta på sådär i smyg som du alltid gjort. Ge goda råd som är dåliga men inte helt uppenbart dåliga, bara sådär klyschiga. En klapp på kinden.
Det är vår nu igen och hundar springer lösa och ibland jag bredvid. Sitter på klippor, vid vatten men inte västkust. Saknar men gråter inte. Har inte gjort på snart ett år, kanske glömt. Kanske robot. Kanske vem fan bryr sig.
Till sommaren en helt ny karriär. Och ja, sången dom spelar när filmen är slut har gått på reapet i mer än en vecka nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar