Kalla mig

Det var ju bra eller i alla fall spännande. Fin i nya naglar. Något som är där på mig som inte är mitt. Lite som du.
Fast du gör ju karriär. Jag gör ju annat.
Det var fullmåne förra veckan. Vad det nu innebär.
Ibland vill jag bara att du ska komma tillbaka. Det var så skönt att räcka. Att liksom bara behöva vara utan att göra sig till. Att räcka till ändå. Det där om kravlös kärlek. Att det räckte att vara snygg och kul och ligga med leende och förstå och inte gråta för ofta och inte prata allvar eller vara jobbig och ifrågasätta. Kravlös kärlek. Det låter finare på engelska. Kalla det patetik. Kalla det någonting.

En söndag två dagar

Fick punka på motorvägen. Ville ringa assistans för att vara både safe och sorry men en självutnämnd som jag inte nämner blev mekaniker och det med bravur. Somnade inte i bilen men ville. Satt i mitten i baksäte så att föraren kunde ha koll, uppsyn eller annat valfritt men med mig i sikte.
Sen diskuterade vi 90-tals hits och bräckte varandra lagom mycket. Det var en fin dag. Synd bara att du glömde bort att det var mig du skulle följa med hem.

Ingen ohörd sång hörd

Som du sa när vi stod vid rödljuset. Tänk filmpretto. En ursäkt men ändå inte. Tänk dig själv som pretto.

Sen skriver vi varsin rad av innehållslöst men minns innehåll. Det var fint. Det är fint med höstlöv som sparkas till i smyg så de flyger runt. Det är fult med bakfylleandedräkt i nacken på bussen en måndagsmorgon. Doftsinnet som inte alltid är en fördel. Alkisarna kommer inte undan, inte ens med tuggummi. Och de spelade inte den låten och kanske var det tur för då skulle jag säkert bli ännu mer besviken.

Indiansommar eller britt

Dricker rosa igen. Sitter på terass med hund under bordet, den är fin och frågar inte dumheter och jag säger inga. Sen ringer du och frågar om jag verkligen tänkt efter men jag menar att jag denna gång istället tänkt före.

Och vi håller handen i brist på annat och tänker tanken för de finns i överflöd. Sen blir jag full och låter munnen bli en motorväg. Förstår ändå inte mer och du mindre. Solen ger i alla fall fortfarande fräknar.

Nu är nu

det blir bara saker som tankar. Det blir bara tankar men ingen handling. Och naturen är vackrare än vanligt, springer vid vattnet fast hals som gör ont, konditionen finns kvar men mycket annat inte. Ensamt men ändå. Uttråkat men ändå inte tillräckligt för kreativitet. Glömde att jag fanns. Glömde någon någonstans. Skor som liknar dr martens men nu i neutralt svart. De gröna var bäst trots upphov till benhinneinflammation. Trots "lyft på fötterna unge". Tackar youtube då skivsamlingen är på villovägar och undrar starkt men inte tillräckligt varför inget känns som det kändes då i samma skor. Varför blev det på detta viset och andra citat ur ronja. Vildvittror liksom och det var en rolig kväll.

Semillon

Gör curry på fläsk för kycklingen såldes bara i storpack och jag är fryslös. Hade ingen currypasta i heller så egentligen borde det heta något annat. Dryckesvalen som fanns att tillgå var antingen Cherrycoke, "tack för hjälpen"-vin från Argentina eller Semillion från Australien. Ville ha öl. Blev Semillion, funkade ok då curryn saknade curry och alltförstor hetta och vinet saknade överdådig ek. Jag saknar annat.

Tim adams tillfällig nyhet i september. finns kvar i sollentuna.

Helgen vecka 48 tagit slut

Höst och ingen värme i elementen men kanske någon annanstans. Och just nu är jag någon annanstans. I nytt sammanhang fast egentligen utan och miniräknaren går varm för just nu kalkuleras det för fullt hur om hur det hela håller ihop eller inte. Och saker sammanfaller men utan att ramla in i och det hela kan verka löjligt och du säger att det inte är meningen. Men vem bestämmer meningen?

Dricker för lite men smakar för mycket. Allt är liksom i andrahand i alla möjliga vinklar och inget eget förutom tanken på hur det skulle kunna vara. Glömde drömmen och kom ihåg det där om på riktigt men ja, vissa glömmer aldrig och långsint får en helt ny innebörd.

En ny frisyr kanske och ett leende längst upp i bakfickan. Så att det går att komma åt lätt.