inget kul alls

Glögg igen och nu är det jag som bor högst upp. Det är för sött och vissa av hans vänner tycker jag är eller kanske inte för. Har ju inte öppnat munnen än. Låter dem rita lite utanför linjerna. Dricker för bra rödvin på jobbet och för dåligt hemma. Häller i slasken, minns du dikten? Jag har svårt att glömma annat och spöken som inte är det i bokstavlig mening men tillräckliga för att göra mig rädd. Kommer framåt kvällen. Skulle kunna bygga upp en stämning men skiter i att göra. För skit ska skit ha.

Kalla mig

Det var ju bra eller i alla fall spännande. Fin i nya naglar. Något som är där på mig som inte är mitt. Lite som du.
Fast du gör ju karriär. Jag gör ju annat.
Det var fullmåne förra veckan. Vad det nu innebär.
Ibland vill jag bara att du ska komma tillbaka. Det var så skönt att räcka. Att liksom bara behöva vara utan att göra sig till. Att räcka till ändå. Det där om kravlös kärlek. Att det räckte att vara snygg och kul och ligga med leende och förstå och inte gråta för ofta och inte prata allvar eller vara jobbig och ifrågasätta. Kravlös kärlek. Det låter finare på engelska. Kalla det patetik. Kalla det någonting.

En söndag två dagar

Fick punka på motorvägen. Ville ringa assistans för att vara både safe och sorry men en självutnämnd som jag inte nämner blev mekaniker och det med bravur. Somnade inte i bilen men ville. Satt i mitten i baksäte så att föraren kunde ha koll, uppsyn eller annat valfritt men med mig i sikte.
Sen diskuterade vi 90-tals hits och bräckte varandra lagom mycket. Det var en fin dag. Synd bara att du glömde bort att det var mig du skulle följa med hem.

Ingen ohörd sång hörd

Som du sa när vi stod vid rödljuset. Tänk filmpretto. En ursäkt men ändå inte. Tänk dig själv som pretto.

Sen skriver vi varsin rad av innehållslöst men minns innehåll. Det var fint. Det är fint med höstlöv som sparkas till i smyg så de flyger runt. Det är fult med bakfylleandedräkt i nacken på bussen en måndagsmorgon. Doftsinnet som inte alltid är en fördel. Alkisarna kommer inte undan, inte ens med tuggummi. Och de spelade inte den låten och kanske var det tur för då skulle jag säkert bli ännu mer besviken.

Indiansommar eller britt

Dricker rosa igen. Sitter på terass med hund under bordet, den är fin och frågar inte dumheter och jag säger inga. Sen ringer du och frågar om jag verkligen tänkt efter men jag menar att jag denna gång istället tänkt före.

Och vi håller handen i brist på annat och tänker tanken för de finns i överflöd. Sen blir jag full och låter munnen bli en motorväg. Förstår ändå inte mer och du mindre. Solen ger i alla fall fortfarande fräknar.

Nu är nu

det blir bara saker som tankar. Det blir bara tankar men ingen handling. Och naturen är vackrare än vanligt, springer vid vattnet fast hals som gör ont, konditionen finns kvar men mycket annat inte. Ensamt men ändå. Uttråkat men ändå inte tillräckligt för kreativitet. Glömde att jag fanns. Glömde någon någonstans. Skor som liknar dr martens men nu i neutralt svart. De gröna var bäst trots upphov till benhinneinflammation. Trots "lyft på fötterna unge". Tackar youtube då skivsamlingen är på villovägar och undrar starkt men inte tillräckligt varför inget känns som det kändes då i samma skor. Varför blev det på detta viset och andra citat ur ronja. Vildvittror liksom och det var en rolig kväll.

Semillon

Gör curry på fläsk för kycklingen såldes bara i storpack och jag är fryslös. Hade ingen currypasta i heller så egentligen borde det heta något annat. Dryckesvalen som fanns att tillgå var antingen Cherrycoke, "tack för hjälpen"-vin från Argentina eller Semillion från Australien. Ville ha öl. Blev Semillion, funkade ok då curryn saknade curry och alltförstor hetta och vinet saknade överdådig ek. Jag saknar annat.

Tim adams tillfällig nyhet i september. finns kvar i sollentuna.

Helgen vecka 48 tagit slut

Höst och ingen värme i elementen men kanske någon annanstans. Och just nu är jag någon annanstans. I nytt sammanhang fast egentligen utan och miniräknaren går varm för just nu kalkuleras det för fullt hur om hur det hela håller ihop eller inte. Och saker sammanfaller men utan att ramla in i och det hela kan verka löjligt och du säger att det inte är meningen. Men vem bestämmer meningen?

Dricker för lite men smakar för mycket. Allt är liksom i andrahand i alla möjliga vinklar och inget eget förutom tanken på hur det skulle kunna vara. Glömde drömmen och kom ihåg det där om på riktigt men ja, vissa glömmer aldrig och långsint får en helt ny innebörd.

En ny frisyr kanske och ett leende längst upp i bakfickan. Så att det går att komma åt lätt.

vissa säger jag har sagt

Det finns schlager och det finns pop att citera men det låter jag bli av god ton som faktiskt kan hållas och det hårt. ”Ha det riktigt fint så länge” och det är tolkningsbart precis som glömda uppringningar och ihågkomna kommentarer. I ditt nattlinne i min natt men med dina ögon, mina ord i dina öron. Just det. Upprepningar och han påpekar gammalt. Nytt finns liksom inte när nytt inte innehåller känslor som blir ord som blir igenkänning. Känner ju inte igen mig själv längre hur ska du då? Tonårspuckot har blivit något annat men fortfarande samma mage, samma lår och det är väl det som räknas? Inte prata bara le. Och han säger ändå aldrig vad han tycker men alltid menar.

Vaknar iaf som nyponros (silverskedar)

Och livet har sina vägar, jag mina och ibland går det åt samma håll. Får instruktioner om hur skoskavsplåter bör andvändas och tänker tack men glömmer att säga. Stannar hemma i någons hem med någons hund för kollektivtrafiken är just vad namnet säger och jag kommer inte hitta dit som är någon annans hem om jag går därifrån även med plåster.

Och det handlar inte om vin och inte om smaker men jag dricker det som var slut hos levrantören men inte i hyllan. Och jag drömmer fortfarande drömmar men inte om sånt som var sant.

Lymmlar

Det är sommar nu och jag lagar tjejmat fast med kolhydrater för till bords finns idrottare. Dricker rosa och caesarsalladen med pasta och rödbetor blev också. Loimer den lille lymmeln dricks fast hittas inte i den etmylogiska ordboken. Borde kanske skaffa en tysk eller lita på dem som säger sig veta. Inga kramar kramas och livet är alltför ogreppbart för att säga något om. Man kan vara hemlös och samtidigt dricka skumpa för mer än vad man tjänar en dag på bolaget. 50% men det känns som hundra och ylva säger att zwigelt luktar fis. Jag säger ingenting så har jag ingenting sagt. Men tänker tanken och den är god. Och vinet också.

Hur länge ska du stanna kvar ikväll och andra låtar

Och jag anklagas för att vara saker jag spelar att jag är för att få effekt. Undanber sällskap för att tänka. Dricker tryggt, Château Hourtin-Ducasse, för att få klarare bild eller bara lättare att somna. Det är inte alltid lätt och vissa gör en sport av att vara svår. Men med lite Bordeaux, risotto, dåligt ica-kött och tv-underhålling blir en ledig kväll just ledig från leda och med en ordvits i örat kan det nästan vara okej att inte veta. Spännande nästan och ingen annan säger det dem menar och därför intalar jag mig själv att jag slipper skämmas.
Slipper iaf gå förbi ditt kontor på vägen hem och se det lysa alldeles för sent för kontorsjobb.

Solmoget

Tre nya fräknar av solen men bara två nya tankar. Och inte tackar jag och bugar, smakar men säger ingetting, inte bara av artighet. En liten vilja att vara motvalls bara för att. Röda roser som inte ger effekt och du ler och ler och jag gör detsamma men lite falskare. Som så ofta med valpolicella, Musella superiore 2004 tycker jag det smakar lite muggigt, eller kalla det källare, kalla det vad du vill. Kan inte riktigt tycka om fullt ut hur mycket jag än försöker och minns ord i huvudet, tankar redan tänkta om rosenblad på sängar och hellre omogna tulpaner. Att gilla det som inte låter sig gillas och vara likadan själv.
Valpolicella som ber om det, som leker rosenblad på sängen. Tack men nej tack och kanske om några år kan jag uppskatta att livet inte är rosor men de rosor man ibland får ska man vara glad för och sätta i varmt vatten. Ta vara på. Men tills dess dricker jag annat.

Att förstöra smakupplevese och annat

Man ska inte dricka själv för det är tecken. Om man dricker i grupp är det andra tecken. Om man bjuder en vän som man tycker om på vin, tycker man ibland inte om vinet längre för att man vill att vännen ska göra. Blir för självkritisk å vinets vägnar. Kanske borde man sluta bjuda folk man tycker om på vin som man inte vet om man tycker om men tror att man ska. Lite som att alltid ha provlagat maten innan man bjuder till fest. Men vad hjälper det när repliker som "jag tyckte det smakade bättre sist" ändå alltid kommer över läppen och in i öron, även om man provat innan. Att vilja väl men alltid vilja fel. Att vilja bli omtyckt med vin fast utan fylla om ni förstår. Jag gör nog inte själv.
Att spara i garderoben och leta tillfällen att ta fram. Tillfällen som så fort det blir tillfällen är dömda att misslyckas att vara tillfällen för tillfället får prestationsångest och lever inte upp (till). Därför är måndag inte ett dåligt tillfälle fast att man inte vågat ringa det där samtalet och inte alls har något att fira mer än att det inte var femton personer framför en i kön på ica. Eller nej, nu tappade jag bort mig själv innan jag ens tappade bort dig. Men ville väl. Det ville jag. Eller i alla fall vill.