Tre nya fräknar av solen men bara två nya tankar. Och inte tackar jag och bugar, smakar men säger ingetting, inte bara av artighet. En liten vilja att vara motvalls bara för att. Röda roser som inte ger effekt och du ler och ler och jag gör detsamma men lite falskare. Som så ofta med valpolicella, Musella superiore 2004 tycker jag det smakar lite muggigt, eller kalla det källare, kalla det vad du vill. Kan inte riktigt tycka om fullt ut hur mycket jag än försöker och minns ord i huvudet, tankar redan tänkta om rosenblad på sängar och hellre omogna tulpaner. Att gilla det som inte låter sig gillas och vara likadan själv.
Valpolicella som ber om det, som leker rosenblad på sängen. Tack men nej tack och kanske om några år kan jag uppskatta att livet inte är rosor men de rosor man ibland får ska man vara glad för och sätta i varmt vatten. Ta vara på. Men tills dess dricker jag annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar