Känner lite av en sorts ny censur som jag innan helt och hållet sket i. Lite som att du/han/hon/alla får tror precis vad dem vill utan att jag blir berörd för de tror ju bara. Ingen vet och inte alls vad som är sant eller ens falskt. Men nu en ny sorts censur för liksom tänk om och lite för lite skitsamma. Men det är faktiskt skitsamma för hjärtat sitter till höger och illamåendet i halsen och smärtan längre ner. Brukar i och för sig gå över efter några dagar.
Att behöva höra någon säga det och rätt ut. För av tysta böcker blir det inga dagar och nätter av sådant som inte tål att upprepas.
Hon berättar om hennes natt, min och hennes har inget gemensamt mer än det lilla uns av ångest dagen efter. Vi är bäst dagen efter hon och jag. När vi får dela på bördan och den liksom blir hälften så tung. När vi får ta skratten och upp saker som fastnat i halsen. När inga stryptag blir en snara snarare än att riktiga hade varit. Och jag skiter fullständigt i etiketten och tänker tillbaka på när jag var rock n roll och i småstan. Lätt att inte vara det i stan stan. Lätt att vara till lags istället. Så jävla fail. Come on, come on, entertain me.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar