vissa säger jag har sagt

Det finns schlager och det finns pop att citera men det låter jag bli av god ton som faktiskt kan hållas och det hårt. ”Ha det riktigt fint så länge” och det är tolkningsbart precis som glömda uppringningar och ihågkomna kommentarer. I ditt nattlinne i min natt men med dina ögon, mina ord i dina öron. Just det. Upprepningar och han påpekar gammalt. Nytt finns liksom inte när nytt inte innehåller känslor som blir ord som blir igenkänning. Känner ju inte igen mig själv längre hur ska du då? Tonårspuckot har blivit något annat men fortfarande samma mage, samma lår och det är väl det som räknas? Inte prata bara le. Och han säger ändå aldrig vad han tycker men alltid menar.

Vaknar iaf som nyponros (silverskedar)

Och livet har sina vägar, jag mina och ibland går det åt samma håll. Får instruktioner om hur skoskavsplåter bör andvändas och tänker tack men glömmer att säga. Stannar hemma i någons hem med någons hund för kollektivtrafiken är just vad namnet säger och jag kommer inte hitta dit som är någon annans hem om jag går därifrån även med plåster.

Och det handlar inte om vin och inte om smaker men jag dricker det som var slut hos levrantören men inte i hyllan. Och jag drömmer fortfarande drömmar men inte om sånt som var sant.